I don't wanna miss a thing

Läste i mina papper att dagen efter min födelsedag kommer
jag få påbörja att jogga. Fyfan vad skönt, ni har ingen aning asså.
Det är stor skillnad på att vilja något eller att tvinga sig själv.
Jag har inte sprungit/joggat sen fucking maj. Längtar något så sjukt,
att få springa där på planen med bollen. Ta de första stegen och njuta,
springa mot ett bättre liv. Kommer ihåg då jag gjorde illa mig det var ju
precis cup då, pingstcupen. Jag följde med för jag trodde det där var bara
något tillfälligt jag trodde jag skulle kunna vara med och spela.
Men jag visste ingenting, inte ett skit. Sen när jag fick beskedet
att han var 95 procent säker på att korsbandet var av och sa,
du kanske inte får spela fotboll mera, dom orden stannade i
mitt huvud och torterade mig. Jag bara blev helt förstenad,
det var som mitt liv stannade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Affärsverksamhet
RSS 2.0